Om jag var politiker skulle jag fundera över rätt kombination av piska och morot för att få igång en storskalig produktion, för att i ett första steg ställa om det svenska inrikesflyget. Det säger branschen att man kan göra på 10–15 år, men det sker inte av sig självt.
Efter 2060 är vi kanske fyra miljoner i regionen och växer om Köpenhamn. Vi är inte en megastad som London eller Paris, utan har en perfekt storlek utan megastadens nackdelar vad gäller avstånd och trängsel.
Eldrivna transporter är miljövänliga och effektiva och en övergång skulle innebära en avsevärd minskning av luftföroreningarna.
Det jag skulle vilja se nu är utvecklingen av Arlanda, jag skulle vilja se en fjärde bana och det måste regeringen putta på nu. Vi puttar ju på från vårt håll, men regeringen måste vara med också i samarbetsorganen.
Hela Sverige behöver kunna ta sig ut i världen. Flygförbindelserna från exempelvis Umeå till Stockholm är lika viktiga som möjligheten att enkelt kunna resa vidare.
Så länge vi bygger kroppar som liknar människans kropp och bygger förmågor baserade på sensordata på samma sätt som våra sinnen, ser jag inga begränsningar. Det handlar mer om vilka lösningarna är, en mobil robot, eller en med intelligensen integrerad i olika aspekter av en flygplats.
Arlanda kan fortsätta växa, men det beror på om vi lyckas med klimatomställningen. Utmaningen nu är att hitta lösningar för produktion av miljövänliga bränslen, utan att bränslekostnaderna stiger. Om de gör det tar andra transportsätt över och vi hamnar mer i periferin, eftersom de förmodligen tar längre tid att förflytta sig med.
Det behövs ännu fler direktlinjer till långväga destinationer – det är inte bara mer bekvämt och tidsbesparande att flyga direkt, det ger också mindre miljöpåverkan.
Forskning är ofta så nischad att alla som är inriktade på ett specifikt område är spridda över hela världen – man rör sig som en flygande cirkus inom forskningsvärlden.
Hela Sverige behöver kunna ta sig ut i världen. Flygförbindelserna från exempelvis Umeå till Stockholm är lika viktiga som möjligheten att enkelt kunna resa vidare.
Sveriges betydelse i den globala ekonomin är större än vad landets storlek motiverar. Samtidigt är våra internationella flygförbindelser en akilleshäl. Bland annat har vi alldeles för få direktlinjer.
Idag tillhör 2,4 miljarder en medelklass som har råda att konsumera och resa. 2025 kommer 4,2 miljarder tillhöra den medelklasen. Det är en fullkomlig revolution.
Vi fokuserar på dem som reser mycket och vi flyger med en tidtabell och en punktlighet som passar rytmen i affärslivet.
Nya skatter på flyget är kontraproduktiva – de innebär senarelagda investeringar i nya flygplan och miljöteknik.
Flygtrafiken till och från Stockholm behöver tas på allvar även från politiskt håll.
The great flattening of the world that air travel has created has huge benefits for business, boosting economic growth. The aviation industry has a global economic impact of $ 2.2 trillion.
När företag expanderar handlar det ofta om att lära känna nya människor och kulturer – då kan det fysiska mötet inte ersättas. Så ju mer framgångsrika svenska företag blir, desto större blir behovet av bra flygförbindelser. Här finns stor potential för förbättring.