Johan Edstav är miljöpartist och, när detta skrivs landstingsråd och styrelseordförande i Regionförbundet Uppsala Län. Från årsskiftet 2016–2017 dessutom nationell samordnare med uppdraget att identifiera kommuner och områden där det kan byggas nya bostäder, eller till och med nya städer.
Från hemmaplan i Uppsala har Johan Edstav knappt 20 minuters resa till Stockholm Arlanda Airport där det just nu växer så det knakar. Positivt, men inte helt okontroversiellt för en miljöpartist.
– Visst finns det en inbyggd konflikt. Flyget innebär så mycket positivt, det ger oss en internationaliserad värld där vi lär känna och får kunskap om andra kulturer. Förståelsen blir större och det är viktigt nu när det finns så många orosmoln – jag tror att den är en viktig förutsättning för en fredlig samexistens. Samtidigt är klimatfrågan den största utmaningen för oss alla. Det är positivt med de nya miljömålen som riksdagen antagit. De är ambitiösa och det betyder att vi inte kan exkludera vissa branscher. Alla måste dra sitt strå till stacken – även flyget. Flygets utmaning är att minska sin klimatpåverkan. Om det inte kan anpassa sig och bidra blir det en dinosaurie. Jag hoppas att det inte blir så, utan att evolutionen går åt rätt håll, säger Johan Edstav.
BRÄNSLEFRÅGAN ÄR CENTRAL
– Om Arlanda ska fortsätta att vara ett internationellt nav för Sverige måste bränslefrågan lösas. Jag vet att det forskas och att det finns flygbolag som letar efter hållbara bränslelösningar. Här måste vi som samhällsaktörer också trycka på. Jag tror inte på att införa incitament i form av lagstiftning, tvång och förbud – det måste bygga på ekonomi. Vi är redan i täten i miljöarbetet och vi borde kunna visa att vi klarar ett fungerande flyg som inte är klimatpåverkande. Sverige måste samtidigt vara med på den europeiska arenan, inom EU, för att driva på och sätta upp mål.
– Vi kan inte stänga ner Arlanda, det är omöjligt. Det finns inte många storflygplatser med så stadsnära läge. Och Arlanda kan fortsätta växa, men det beror på om vi lyckas med klimatomställningen. Utmaningen nu är att hitta lösningar för produktion av miljövänliga bränslen, utan att bränslekostnaderna stiger. Om de gör det tar andra transportsätt över och vi hamnar mer i periferin, eftersom de förmodligen tar längre tid att förflytta sig med. Affärsflyget kanske inte är lika priskänsligt som du och jag, men flyget totalt kommer att påverkas. Jag ska inte sia om tekniska lösningar i framtiden, det har jag politiska kollegor som har gjort och det har visat sig svårt, men det lär dröja tills vi får eldrivna flygplan.
– Om vi använder den hållbara energin på ett effektivt sätt och inser att det kommer att finnas begränsningar för hur mycket icke-fossila bränslen vi kan få fram, måste vi prioritera de transportslag som inte har några alternativ. Att i närtid få flyget att gå över till icke-fossila bränslen kanske inte blir så svårt, men om flygbolagen måste konkurrera med landfordon om bränslet kan det bli problematiskt.
NULÄGE
– Det är positivt på alla sätt att Stockholm och Uppsala växer ihop. Det är ett bra stråk med järnväg och gott om plats för både bostäder och andra verksamheter. Ur ett svenskt perspektiv tycker vi kanske att det redan finns mycket bebyggelse, men europeiskt sett är vi glesbefolkade.
– Jag ser inga problem när det gäller utvecklingen av Arlanda. Flygplatsen är viktig ur alla perspektiv. Utbyggnad för att klara Brommatrafiken borde kunna fasas in i tid och behövs en fjärde bana för att klara kapaciteten, måste vi bygga den. Det finns stora fördelar med att fokusera på en flygplats. Miljöpåverkan är inte bara utsläpp, utan också buller. Vid en flygplats får vi alltid zoner som inte kan bebyggas av buller- eller säkerhetsskäl, därför är det bättre att lägga allt flyg på samma ställe. Det ger inte mindre miljöpåverkan, men vi får det på bara en plats, fortsätter Johan Edstav.
INTEGRATION
– Arlanda är en arbetsplats med människor från många olika ursprung. Det är bra med mångfald och med blandade arbetsplatser, oavsett var man jobbar. När det gäller Arlanda tror jag att det framför allt är tillgängligheten och möjligheterna till internationella kontakter som lockar. Det skapar intresse för lokaliseringar i närheten av, eller till och med på Arlanda, som blir en magnet för företag. I ett längre perspektiv underlättar internationaliseringen integrationen av flyktingar och andra som kommer till oss och hjälper dem in i samhället. Det är centralt att vi klarar den utmaningen.
OM REGIONEN OCH SAMARBETEN
– Det går bra för regionen. Stockholm och Uppsala växer kraftigt. Det genererar arbetstillfällen och företagsetableringar. Vi har bra utbildningsnivåer, en internationaliserad befolkning och goda språkkunskaper, styrkor vi ska vara rädda om. Vi är också skickliga i samarbetet mellan statligt, offentligt och näringsliv – det visar undersökningar. Men vi kan inte luta oss bakåt och vara nöjda. Ett ännu mer integrerat samarbete främjar utvecklingen. När det gäller finansieringslösningar finns det olika fora för dialog. Ett bra exempel är Mälardalsrådet där näringslivet finns med och det går säkert att förbättra. Vi har kanske högkonjunktur nu, men i lågkonjunktur blir det svårare. Då måste vi ha ett funktionellt samarbete.
OM TIO ÅR, ELLER 2070
– Om tio år är Arlanda fortfarande det internationella navet för resor, speciellt för östra Sverige och Stockholmsregionen. Vi har ännu fler internationella företag, på och vid Arlanda och i regionen. Arlanda är en av flera drivkrafter som bidrar till det, inte bara som flygplats.
– 2070 tror jag att flygets betydelse ökat, men för att det ska uppnås måste vi först ha en lösning på klimatfrågan. Allt hänger på det. Då har vi byggt väldigt mycket och har en mer eller mindre urban miljö runt Arlanda och mellan Uppsala och Stockholm.
– Här i Uppsala kommer akademin att vara fortsatt viktig. Life science-sektorn har vuxit ännu mer och vi har en stark utveckling både medicinskt och tekniskt. Själv tror jag att mer kommer att byggas och utvecklas runt järnvägen. Bilarna finns kvar, men spårkapaciteten har ökat och nätet har blivit mer finmaskigt. Vägarna kommer inte att försvinna, men spårtrafiken återkommer. Visst kommer det att tas nya steg i tekniken, tänk på att bara några generationer bort så funderade man på om människor kunde färdas fortare än tio kilometer i timmen. Ingen kunde då förutse vilken inverkan järnvägen skulle få på vår industrialisering.
– Kollektivtrafik, även flyget, tar också mindre plats än individuellt resande. Ju mer urban miljö vi får och ju mer Stockholm och Uppsala växer, desto mer måste vi få ett stadsutrymme där människor kan röra sig, inte bara till och från Arlanda förstås, utan i hela regionen. Kollektivtrafik blir en nödvändighet – vi kommer att se den utvecklingen.
Johan Edstav
FÖDD: 1966 i Halmstad, uppvuxen i Norrköping
YRKE: Vid tiden för intervjun Landstingsråd. Nu, av regeringen utsedd, nationell samordnare för större bostadsexploateringar
AKTUELL MED: Vid tiden för intervjun styrelseordförande Regionförbundet Uppsala län. Nu ledamot Mälardalsrådet, 1:e vice ordförande Uppsala kommunfullmäktige, nationell samordnare för större bostadsexploateringar.
Åker själv
– Jag flyger ibland, det beror på vart jag ska, men i princip aldrig inrikes, då åker jag hellre tåg. Jag försöker överhuvud taget att välja icke klimatpåverkande transportsätt, men ibland finns det inga praktiska alternativ, åtminstone inte om man ska längre bort.
Resmål
– London! Jag har varit i en hel del stora städer, men London kommer jag alltid tillbaka till. Det är en dynamisk och intressant stad, där det finns så oerhört mycket att se. Det enda är väl att man blir trött i fötterna.
Biobränslen
Biobränslen är förnybara bränslen som producerats av levande organismer, så kallad biomassa. Biobränslen kan i stort betraktas som koldioxidneutrala eftersom den koldioxid som släpps ut när bränslet används går in i kretsloppet. Biobränslen kan användas i moderna flygplansmotorer och därmed kraftigt minska koldioxidutsläppen. SAS, Norwegian, BRA och KLM har genomfört flygningar och aviserat satsningar på hållbara bränslen. Arlanda, Los Angeles International Airport, norska Gardermoen och Karlstad Airport är idag de enda flygplatserna som regelbundet kan erbjuda biobränsle. De volymer som tillverkas är små och priset klart högre än för konventionellt bränsle. Fly Green Fund arbetar för att öka efterfrågan och lägga grunden till en storskalig produktion, baserad på nordiska råvaror. Visionen är ett fossilfritt inrikesflyg 2030.