Skanska är ett av Sveriges största bygg- och projektutvecklingsbolag, en aktör i nationella såväl som internationella infrastrukturprojekt. Ett av bolagets hittills absolut största projekt är moderniseringen av flygplatsen LaGuardia i New York. Koncernchefen Johan Karlström ser OPS, offentlig-privat samverkan, som en nyckel till innovation och lönsamhet för LaGuardia och en modell väl värd att begrunda när Arlanda byggs ut.

Skanska har verksamhet i USA och i stora delar av Europa. Det är extremt viktigt för oss att kunna komma ut och jobba. Vi har 38 kontor i USA, vilket gör det opraktiskt att bara flyga till New York. US preclearance kommer att underlätta när det kommer. Vi vet inte till vilka städer vi får direktlinjer, men det kan ju vara städer där det idag inte finns funktioner för pass- och tullkontroll eftersom de är inrikesflygplatser. Med preclearance blir det som inrikesflyget, fast vi flyger från Arlanda. Det öppnar upp på ett helt annat sätt och Sverige knyts närmare världen.

– Vi är inget exportföretag, det vi möjligen exporterar är kompetens, eftersom vi sätter upp fabriken på nytt på varje plats där vi har ett projekt. Våra medarbetare behöver kunna åka över för att jobba några dagar, veckor eller månader. Ett digitalt möte kan nog ersätta det mänskliga, om det är korta små möten med människor man känner, men det fungerar inte att sitta i videokonferens i en månad, säger Johan Karlström.

– Nya Karolinska sjukhuset är ett bra exempel på flygets betydelse för oss. Vi har många medarbetare och mellan 20 och 30 olika nationaliteter i projektet. En del flyttar hit, andra långtidspendlar eller är med i olika skeden. Så ser det ut när man jobbar med stora och komplexa projekt som sjukhus, flygplatser och industriprojekt. Vi går igenom vår kompetens när vi startar ett projekt och i regel finns den inte på den orten. Är det sedan dåliga kommunikationer dit, då vill inte folk jobba där. Därför är direktlinjerna extremt viktiga för vår affär.

AIRPORT CITY STOCKHOLM
– En modern flygplats är inte bara in och ut för att flyga, det är en gigantisk arbetsplats. Och det växer fram kluster av industrier runt den. Nu börjar Airport City Stockholm byggas ut på allvar och jag tror att hela området kommer att kunna bli ett riktigt nav. Det har legat i dvala under en förskräcklig massa år, men har en fantastiskt bra lokalisering och anslutning till motorvägen. Arlandabanan går förbi och ett nytt tågstopp kan byggas. Sedan har vi förstås flygplatsen, i princip mittemellan Uppsala och Stockholm. Jag tror att det måste till en viss kritisk massa av företag, men när man massan finns, då rullar det på av sig själv. Sett över tid tror jag på ett Airport City som det planerade.

OPS DRIVER INNOVATION
OPS i infrastrukturprojekt har diskuterats under många år i Sverige. Det har inte tagit fart, men Johan Karlström är övertygad om modellens förtjänster som innovationsdrivare, även ur ett svenskt perspektiv. Han hämtar exempel från Skanskas arbete med LaGuardia.

– Port Authority of New York and New Jersey behövde en ny terminal vid LaGuardia-flygplatsen och ville samtidigt öka antalet möjliga flygrörelser. Avtalet var upplagt som ett OPS-projekt och bestod av finansieringslösning samt design och uppförande av terminalen. Med i bilden fanns också en ny entréhall och kringliggande infrastruktur, plus drift och underhåll, allt i ett hyresavtal fram till 2050. Entreprenören skulle få betalt via betalströmmar från de flygplatsavgifter som flygbolagen betalar och till viss del från den kommersiella försäljningen vid flygplatsen.

– Vi såg att projektet måste optimeras så att kunden får den maximalt bästa lösningen och att vi får bra betalningsströmmar över tid. Vi kunde genom vår modell visa på ett mer effektivt rörelsemönster på backen och därmed plats för fler flygplansrörelser. Det var intressant för flygbolagen och inte minst för oss, eftersom vi ska drifta terminalen i många år framöver.

– Om kunden säger att ”Så här ska det se ut”, då ska entreprenören bara tala om vad det kostar. Men om kunden säger: ”Vi ska ha den här funktionen. Ni ska leverera den och sedan ta ansvar för den i 30 år”, då är det en helt annan sak. Vi kan inte minimera vår investering, vi måste istället se till livscykelkostnad, investeringar, underhåll och ombyggnationer och sedan para ihop det med intäktsströmmarna. Det driver innovation och det är otroligt viktigt. Den som kan tänka ut bra lösningar sett till kundens behov och förutsättningar, blir en vinnare.

Enligt Johan Karlström är det viktigt att säga att OPS inte innebär att privata aktörer tar över LaGuardia, Arlanda eller någon annan flygplats. Myndigheterna är med, väljer och godkänner och får samtidigt nya inspel till en eventuellt smartare lösning. Nyckeln till framgång ligger i funktionsupphandlingen och i att entreprenören har ett incitament att göra det så bra som möjligt, eftersom de framtida intäkterna hänger på det.

– Det som alltid är svårt är finansieringen. Vad man då gör i USA är att staten ställer ut en del av finansieringen som ett lån, vilket får ner kapitalkostnaden. Kanske tio procent av projektkostnaden utgörs av eget kapital, hela eller delar av de resterande 90 är statligt lånefinansierade. Vi är lite sorgsna över de svenska diskussionerna. Vi har pratat mycket med politiker som säger ”Staten lånar billigare, så vi ska inte använda OPS”. Det är rätt att staten lånar billigare. Men om man, som i flera andra mogna länder jobbar med statliga medel i OPS-lösningar, får man ut det bästa – både innovation och lägre finansieringskostnader.

– När det gäller Arlanda tycker jag att man ska studera OPS. Vi ser att lösningen kommer mer och mer på flygplatser. Det som på ett naturligt sätt passar in är infrastrukturprojekt där det finns möjligheter till brukar- eller trafikavgifter som kan användas för finansiering. En motorväg i Norrland fungerar inte, det går inte tillräckligt många bilar där. Östra länken är däremot ett bra projekt. Om trafiken där betalar en avgift i nivå med trängselskatten skulle det lätt finansiera hela länken, utan en krona av skattepengar.

OM ANSVAR
– Storstaden Stockholm växer snabbare än andra städer i Europa. Vi har en ökande urbanisering, migration och en befolkning som lever allt längre. Alla faktorer pekar åt samma håll. Om allt fungerar, om man gör rätt, blir Arlanda en riktigt stor arbetsplats. Men det måste gå att komma dit och att bo där. Nu ska man inte ha bostadsområden runt en flygplats, men det handlar inte om hur långt det är utan om hur lång tid det tar. Tiden, inte geografin avgör om jag vill pendla.

– Vi har ett enormt behov av nya bostäder och Stockholm och Uppsala är en motor för hela Sverige. Då kan vi inte fokusera på Arlanda och bygga ut och prata om kapacitet bara där. Frågorna är mycket bredare. Vi måste sätta satsningen i ett större perspektiv och få med hela samhällsplaneringen. Det handlar om tillgänglighet, arbetsplatser och skyltfönster mot världen, men också om bostäder, pendlingsmöjligheter, skolor, integration, infrastruktur och arbetsmarknadspolitik och allt annat som behövs när man bygger ett samhälle. Först då, i ett större sammanhang, kan Arlanda bli ett enormt dragplåster och en motor för hela Sverige. Det är otroligt spännande, vi och politikerna har ju till sist samma slutkund, samhället och offentligheten i stort.

– En fyrspårslösning mellan Stockholm och Uppsala skulle kunna öppna för 100 000 nya bostäder. Den utbyggnaden skulle inte behöva betalas med skattemedel. Här kan finansieringen komma från privata aktörer som kan bli kvar och driva verksamheten. En annan, mer kontroversiell, intäktskälla är att den värdeökning på mark som kommer när man bygger nya stationslägen används för att finansiera spåren. Varför ska privata fastighetsägare få gratis värdeökning på sin mark på andras, däribland skattebetalarnas, bekostnad? Det är varken rättfärdigt eller rättvist. Alla ska vara med och betala, det är en rättvisefaktor.

STABILITET OCH SAMARBETEN
Johan Karlström menar att det finns en vilja från politikernas sida, men att greppet måste vara bredare och mer långsiktigt. Om det finns överenskommelser över blockgränserna om olika projekt så att de privata aktörerna ser att den politiska risken är utraderad och att det inte spelar någon roll om det blir ett maktskifte – och att det dessutom finns en tidplan – då börjar det växa. Då behöver man inte vänta tills stationen är byggd och järnvägen på plats.

– Jag saknar ett övergripande samarbete mellan politik och näringsliv. Det finns en beröringsskräck hos politiker gentemot näringslivet. Näringslivet har ingen beröringsskräck, men dålig grundkunskap om de politiska villkoren. Det skulle vara väldigt hälsosamt att kunna ha djupa och seriösa diskussioner mellan beslutsfattare, näringsliv och akademi. Företag som vårt jobbar internationellt och har utblick. Vi kan komma med förslag, sen måste politikerna bedöma om de är möjliga att genomföra. Idag jobbar vi alldeles för mycket isolerade från varandra.

– Näringslivet och företag som Skanska ska vara med och ta samhällsansvar, inte bara bygga en bro eller ett hotell och sedan försvinna. Vad vi levererar är svaret på många av politikens utmaningar. Vi kan vara med och jobba i frågor om hur man får med grupper som är i utanförskap. Vår bransch är en jättestor arbetsgivare och våra jobb kan inte flyttas till Kina. Tillverkning kan flytta, men våra jobb kommer alltid att finnas. Vi kan och vill vara med och ta vårt ansvar.

ARLANDA OM TIO ÅR
– Tio år är en ganska kort tid. Det handlar om att bygga och satsa på Arlanda så att vi kan få fler direktlinjer och samtidigt ett Arlanda som kan hantera dem. Vi bör driva på så att Arlanda blir ett ordentligt nav för företagande. Varför ligger exempelvis inte mässan där, det är ju något vi ser i andra delar av världen? Hur det sedan ser ut om hundra år, kan jag nog inte sia om. Vem trodde på flyget för hundra år sedan? Men i den tidshorisont som vi kan greppa, är jag övertygad om att flyget kommer att vara en otroligt viktig faktor, även om det kanske kommer andra tekniska lösningar.

JOHAN KARLSTRÖM

FÖDD: 1957
YRKE: vd och koncernchef Skanska
AKTUELL MED: Skanskas modernisering av flygplatsen LaGuardia och som förespråkare för OPS
RESER: till Yellowstones nationalpark

Om jag reser själv

– Om det är långt är det flyg som gäller, men det beror på vart jag ska. Jag gillar alla typer av transportmedel och eftersom jag är båtmänniska gillar jag havet, men det är mer av nöjeskaraktär. För mig handlar det främst om tid och bekvämlighet.

Resmål

– Jag har rest i USA otroligt många gånger, men ett ställe jag vill återvända till, även om det är ganska svårt eller jobbigt att komma dit, är Yellowstones nationalpark. Jag blev otroligt fängslad av naturen. Med fler direktlinjer till USA blir det lättare att komma dit.

LAGUARDIA, N.Y, USA
LaGuardia Airport är den tredje största flygplatsen i regionen runt staden New York och den mest trafikerade inrikesflygplatsen i USA. 2016 ökade trafiken med över 14 procent till nära 30 miljoner passagerare. Tillsammans med JFK och Newark bildar LaGuardia världens näst största flygplatssystem när det gäller antal transporterade passagerare – 130 miljoner 2016 – och det största räknat i flygrörelser med sammanlagt 1 250 000 om året. LaGuardia svarade 2016 för 370 000 flygrörelser.

OPS
OFFENTLIG-PRIVAT SAMVERKAN
OPS är en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, vanligen ett sjukhus, en motorväg eller annan infrastrukturinvestering. Man kan säga att inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift.