Med över 20 år i flygbranschen, bland annat som vd för SAS Sverige och nu som koncernchef för Braathens Aviation, ger Anders Ehrling oss en inblick i den stora förändring som inrikesflyget genomgått. Han berättar om de utmaningar som inrikesflyget står inför men också om Braathens egen satsning på en unik flygplansmodell som kan liknas vid en ”dator med vingar”.
Hur har inrikesflyget förändrats sedan du var vd för SAS Sverige?
Inrikesflyget har inte växt på många år och det saknas anledning att tro att det kommer förändras. Allt mer aggressiva rationaliseringar drivs fram för att kompensera ökade kostnader. Outsourcing och utflaggning är nya fenomen och utvecklingen som sjöfarten gick igenom fungerar som illustration. Man kan tycka vad man vill om detta men om passagerarna ensamma får bestämma så kommer utvecklingen att accelerera.
Förväntan om vad en flygresa ska kosta har förändrats radikalt. Idag reflekterar ingen över att taxin till flygplatsen kostar mer än flygresan och ingen avstår idag från att köpa en koreansk platt-TV till förmån för en som producerats i Norden, om valet ens existerar.
Vad tror du om utvecklingen framåt för svenskt inrikesflyg?
Utvecklingen går bara åt ett håll. Det går inte att livnära sig enbart på svensk inrikestrafik med dagens konkurrenssituation. Det tillkommer inga nya destinationer. Däremot uppstår ibland nya linjer. Man måste förstå att de nya inrikeslinjer som tillkommer är mindre än de som redan flygs och trafikeras endast delar av året, ofta för en speciell målgrupp. För oss som bara flyger reguljär inrikestrafik är det nödvändigt med komplement under den trafiksvaga perioden. Då flyger vi oftast charter till Medelhavet och Alperna.
Vilka förändringar kan vi förväntas se på Bromma flygplats?
Bromma kommer att utvecklas för dagens resenärer genom de hållbara och effektiva lösningar som framtidens passagerare efterfrågar. Ombyggnaden av Bromma flygplats blir ett stort lyft – den blir en smidig, citynära flygplats som gynnar hela Sverige. Den nya terminalen kommer att erbjuda generösa ytor för passagerarservice och man går alltid inomhus till flygplanet. När tvärbanan är klar når man stora delar av Stockholm snabbt, klimatsmart och till låg kostnad.
Varför är Bromma flygplats viktigt för svenska flygförbindelser, räcker det inte med Arlanda?
Det byggs ytterst få nya flygplatser, speciellt i citylägen. Storstäder med cityflygplatser har därmed en konkurrensfördel som det gäller att ta tillvara så länge utvecklingen kan ske i harmoni med närområdet. Bromma både avlastar och kompletterar därför Arlanda. Den inresande inrikestrafiken dominerar och därför är Bromma en angelägenhet för långt fler än huvudstadens invånare.
Hur ser du på konkurrerande transportmedel för regionalt flyg?
Regionalflyget är en viktig del av kollektivtrafiken. Det inser de flesta som är beroende av regionalflyget. En del inser det först när regionalflyget lagts ner. Det största konkurrerande transportmedlet är utan tvekan bilen. Tyvärr släpper en bilresa ut mer koldioxid än flygresan per passagerare. Tåget har under senare år slitit med tillförlitligheten. Den tar det säkert lång tid att återställa och det återstår att se om kvaliteten gynnas av att fler aktörer etablerar sig på rälsen. Ska man resa smart, det vill säga både ekonomiskt och tidseffektivt, vinner regionalt flyg överlägset.
Det talas ofta om betydelsen av nya plan för långdistansmarknaden. Men hur påverkar nya plan marknaden för regionalt flyg?
Ny teknik och nya material minskar bränsleförbrukningen och är nödvändigt för att flyget ska minska sin klimatpåverkan och är en överlevnadsfaktor även för inrikesflyget. När vi med start nästa år byter vår flygplansflotta till Bombardier Cseries minskas bränsleförbrukningen och därmed utsläppen per säte med upp mot 40 procent, vilket är unikt. Cseries är ett av de mest moderna och tekniskt avancerade plan som finns för passagerarflyg – de kan liknas vid en dator med vingar.
Kan vi vänta oss att de lägre bränsle-kostnaderna även resulterar i lägre biljettpriser?
Flygpriserna är lägre idag än förra året och mycket lägre än för fem år sedan. Självklart kan inte den utvecklingen fortsätta utan konsekvenser. Därför fokuserar vi på att få upp priserna till en nivå som säkrar en hållbar utveckling. Ironiskt nog delas den ambitionen av flygets motståndare som helst ser att efterfrågan stryps med nya flygskatter. Men om flygpriserna stiger på grund av skatter skulle detta främst senarelägga investeringar i nya flygplan och miljöteknik utan mer än en blygsam miljövinst. Lönsamma flygbolag väljer att byta till ny teknik – det gör inte de olönsamma.
Slutligen, vad kan göras för att stödja inrikesflyget?
När man redan har goda flygförbindelser tas dessa ofta för givet. Kommuner med statliga flygplatser behöver inte välja mellan flygplatsinvesteringar och andra kommunala nyttigheter. Övriga kommuner står inför svåra avvägningar. Uppstart av en ny linje är en mångmiljoninvestering och risktagandet är högt – om linjen är lönsam ser man först efter två till tre år. Med de utmaningar flyget redan har med pressade priser måste näringslivet och kommuner allt oftare medverka, rent av ta risk, för att det ska vara möjligt. För vissa kommuner är detta till och med nödvändigt för att upprätthålla vissa inrikesförbindelser som var självklara före avregleringen på 90-talet.
Anders Ehrling
Koncernchef Braathens Aviation
/ VD Malmö Aviation
Hur ofta reser du själv?
Braathens Aviation har verksamhet på många orter och jag reser därför mycket. Nästan uteslutande med flyg.
Vilket är ditt bästa och sämsta resminne?
Mitt bästa och sämsta resminne är faktiskt med SAS i båda fallen, under tiden jag var vd för SAS Sverige.
Det sämsta upplevde jag för knappt 10 år sedan när jag reste privat med familjen från New York till Arlanda med SK904 och vaknade upp med en lapp på bröstet som undertecknats av Pursern. Där stod att läsa saker som jag inte återger men det hade varit bättre om hon berättat för mig att hon inte trivdes på jobbet innan jag somnat – då hade vi kunnat ordna det direkt.
Ett av få privilegier man har som vd i ett flygbolag är att kunna ta med sina viktigaste kunder på en flygresa! Den jag särskilt minns var en lång endagsresa till Champagne med hundra kunder. På hemresa strax före midnatt var flygplanet fullastat med flaskor och trötta passagerare. Många väcks någonstans i luften söder om Jönköping av kabinbesättningen som kommer i gången med en fullt utrustad korvvagn. Jublet stiger när Robert, som är purser, serverar varmkorv ackompanjerad av en sista snaps och öl. Bättre blir det inte.
