Den kanske mest lämpliga beskrivningen av Micael Dahlénär ”kreatör”. Vi befinner oss i ett konferensrum på Handelshögskolan, för att prata om hur kreativitet hänger ihop med resande och varför resande är viktigt. Det långa håret, skägget och svarta nagellacket speglar på många sätt Micaels okonventionella och kreativa tänkande. Och hans resonemang får oss att tänka i nya banor.
Micael flyger mycket, 100 gånger om året både inrikes och utrikes, och ofta i sällskap med sina barn. Han funderar på varför vi mår bra av att resa.
”Nya intryck rubbar våra tankecirklar. Om du vill framkalla ett nytt beteende hos en person så är det bästa att ta personen till en ny plats. Vi blir modigare på nya platser eftersom ett nytt beteende inte upplevs som ett lika stort steg som om det hade skett i vår närmiljö. Det finns inget som vi behöver bryta oss fria från. Vi tillåter oss att vara nyfiknare eftersom vi inte tar saker för givna på samma sätt. Det är ganska fascinerande att se alla nya saker vi gör när vi kommer till en ny plats, vi provar på ny mat, lyssnar på ny musik, pratar med andra människor.”
Den genomsnittliga tiden för människan att ändra eller skapa en ny vana är 66 dagar. Men neurovetenskaplig forskning från UCLA Longevity Center visar att den tiden kan kortas ned ordentligt om beteendet upprepas dagligen, närmare bestämt ner till sju dagar eller en semester om man så vill.
Resemönster förändras över tid och även om traditionella destinationer som London och Berlin förblir populära kan vi se att nya regioner tar sig in på topplistorna. Orienten blir allt populärare under sommaren medan Mellanöstern lockar rekordmånga svenskar för jul- och nyårsfirande. För Micael är ett lika viktigt resultat av resande att vi får besök av omvärlden.
”Resande handlar lika mycket om att få hit människor som hjälper oss att se det vi har men på nya sätt. Detta är vi för dåliga på för vi har en tro om att ingen känner vår närmiljö och stad lika bra som vi gör. Problemet är dock att vi har låst oss vid ett visst sätt att se på vår omgivning. Vi kanske ser 80 procent av det som finns men en japan kanske ser de resterande 20 procenten, och dessa 20 procent är 100 procent nya för oss. Det är sällan vi är så benägna att återupptäcka vår närmiljö som när vi har besök från utlandet.”
Micael har även en bestämd åsikt om vad som gör en flygplats till en bra flygplats. En viktig del i hans resonemang är att vi inte enbart kan tänka logiskt och praktiskt om vi vill skapa miljöer som gör att människor trivs.
”Det som gör att jag uppskattar flygplatser är mångkulturen, rörelsen och nya möten. En viktig del i att utforma flygplatser är att inte enbart se en flygplats som en plats att snabbast möjligt transportera en resenär från punkt A till punkt B. Man borde även frångå den traditionella modellen med att segregera resenärer beroende på behov. Kreativitet behöver en dos kaos och en bra utgångspunkt är att skapa stora rum som främjar möten mellan olika människor.”
En egen, unik prägel på flygplatsen är något eftersträvansvärt, menar Micael. För det finns ett egenvärde i att vara annorlunda och inte enbart efterfölja en internationell standard. Vi måste även kunna göra avkall på effektiviteten på kort sikt om vi ska främja kreativitet. Den som har förmågan att kombinera det rationella, strukturella och praktiska med resandets kreativitet är vinnaren i Micaels flygplatsranking.
Då blir nästa fråga om det finns någon optimal balans mellan kreativitet och effektivitet.
”Det är svårt att kvantifiera men det handlar om att hela tiden känna sig lite obekväm och nyfiken på saker och ting. Det får inte gå så långt att det blir för jobbigt eller skrämmande men poängen är att vi vill bort från det enkla och bekväma.”
Vi hör ofta talas om dess betydelse men det kan vara värt att fundera över vilket syfte kreativitet faktiskt fyller. Kreativitet leder till innovation som i slutändan leder till effektivare lösningar, därmed är kreativitet en viktig byggsten i att göra något bra bättre. Det som särskiljer kreativitet från fantasi är att det faktiskt leder fram till ett resultat i form av en ny process, ny tavla, ny låt eller ett nytt patent.
Att skapa effektivare lösningar är bara en del av svaret. Lycka är ett annat. Kreativitet är viktigt för vår personliga utveckling, att vi får lära oss nya saker och att vi får lösa problem mår vi alla bra av. När Micael fick nyheten om att han blivit utvald till att sätta samman en pjäs på Nationaltheatret i Oslo slutade dagen med att han gav en taxichaufför en champagneflaska och klargjorde för husläkaren att han varit en idol sedan sex års ålder. Denna reaktion kanske är talande för att skapande gör oss glada och att vi gärna delar med oss av den glädjen.
”Kreativitet behövs om vi ska kunna realisera vår fulla potential.”
Eftersom Micael värdesätter kreativitet högt så ser han gärna att det blir enklare att resa och att det kan ske spontanare. Vad är det då som kan få oss att resa mer?
”Ökad efterfrågan, effektivare plan och lågprisbolag är bara en del av svaret, lika viktigt är vad de i sin tur ger upphov till i form av nya direktlinjer och nya premiumerbjudanden. Det finns helt enkelt inga dåliga alternativ. Detta är en dynamisk process för det är extremt många olika behov som ska tillgodoses och det är tjänsteutövarnas uppgift att göra en affär av detta.”
Micael Dahlén poängterar att vi inte ska underskatta betydelsen av vår förmåga att inspireras av möten med andra länder, kulturer och människor och därigenom skapa vår egen väg till framgång.
”Framöver kommer resandet vara en avgörande inspirationskälla när de stora nutida samhällsproblemen ska lösas. Ur ett samhällsperspektiv är den effektiva resan från A till B en viktig grundförutsättning, men de största vinsterna ligger i vad resan för med sig i nästa led.”
Micael Dahlén
Professor i marknadsföring
Född 1973, fru och två barn.
Författare, föreläsare och sedan 34 års ålder ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han ansvarar bland annat för forskning relaterat till konsumentbeteende och socialpsykologi och har bland annat skrivit den uppmärksammande boken Nextopia (2008).
Han har blivit nominerad till Årets Professor av The Economist’s Intelligence Unit och rankas av Journal of Current Issues & Research in Advertising till den tionde främsta forskaren i världen inom sitt område.
Hur ofta reser du och till vilka platser?
Så ofta jag kan, både privat och i jobb, och gärna båda samtidigt. Jag skiljer helst inte på privat och jobb, tiden är knapp nog ändå. Oftast är det i Europa, just eftersom tiden är knapp, men när jag kan blir det helst längre västerut och österut.
Bästa och sämsta resminnet?
Serbien, allt på vägen gick fel. Inställda plan, missade bussar, fel adresser, slutade med att jag blev kvar två dygn längre och ändå inte fick gjort det jag reste dit för. På sätt och vis både mitt sämsta och mitt bästa resminne.
