Som vd för Stockholms Handelskammare med drygt 2 000 medlemsföretag är Maria Rankka en av Sveriges viktigaste opinionsbildare. Med organisationen som bas driver hon frågor på en rad områden, från bostadsbyggande till skatter och transportinfrastruktur. För henne är flygplatser naturliga och nödvändiga nav för utveckling.

I dagens globaliserade värld och med den profil vi har på näringslivet i Stockholms­regionen, och för all del i hela Sverige, så är flyginfrastruktur en otroligt viktig del av företagsklimatet.

– Vi ser att starka och väl fungerande flygplatser är viktiga tillväxtfaktorer runt om i världen. Globala städer hänger ihop i ett nätverk med andra globala städer och har ett stort utbyte. Flygplatserna är infrastrukturen i den ekonomin.

– Om vi tittar på hela världen så är det lite större städer som är de mest konkurrenskraftiga. Det bygger på att de har en tillräckligt välutbildad befolkning och tillräckligt många innovationsdrivna bolag. Det är den mixen vi vill ha, en kombination av täthet, tillräcklig utbildningsnivå och innovativa företag. Det är högre tillväxt och produktivitet i de tätare miljöerna. Det gör att näringslivet är högspecialiserat och för att kunna fortsätta rekrytera och utveckla verksamheten behövs en kritisk massa av kompetens, säger Maria Rankka.

– Egentligen är det fantastiskt med Stockholm. Trots att vi är en relativt liten stad, finns vi på tio i topplistan över de städer som har flest huvudkontor för företag i globala branscher. Vi ligger på plats nummer åtta, tillsammans med Osaka i Japan och Taipei i Taiwan. Vi har ett otroligt avancerat näringsliv, många huvudkontor och ett avancerat nyföretagande, och när det gäller miljarddollar-startups, det som brukar kallas unicorns, är vi nummer två per capita efter Silicon Valley.

– Jag skulle gärna se att vi går från att vara huvudstad till att bli en huvudstadsregion där Stockholm och Uppsala är en riktigt stark länk. Bygger vi ut järnvägen med fyra spår hela vägen mellan Stockholm och Uppsala möjliggör det nya bostäder norr om Arlanda. Det kommer också att stärka Arlanda flygplats, all verksamhet kring flygplatsen, och vi kan bli en globalt sett ännu mer konkurrenskraftig metropol, med en flygplats mitt i.

– Vi vill absolut växa ihop med Uppsala, betonar Maria Rankka. Vår konkurrenskraft blir starkare om regionen utvecklas till en metropol. Sverige har i dag ganska många ägg i ”Stockholmskorgen”. Stockholms län har 23 procent av befolkningen, står för en tredjedel av värdet i ekonomin och för en betydande del av den ekonomiska tillväxten samt befolkningstillväxten. Min vision för Sverige är att vi behöver minst ett nytt Stockholm och att vi låter regionen bli en riktig storstad. Då är flyget och Arlandas utveckling avgörande.

ATT LÖSA KLIMATUTMANINGEN
– Miljöfrågorna är en viktig förutsättning för möjligheterna att utveckla flyget. Vi har inte tillräckligt diskuterat möjligheterna och åtgärderna som krävs för att få igång en storskalig produktion av bioflygbränsle. Jag tror tyvärr inte att det sker utan politisk inblandning, det behövs incitament. Den flygskatt som i dag diskuteras saknar helt koppling till miljövänliga flygbränslen. Teknik och regler spelar också roll. Bättre flygplan och motorer utvecklas och det har betydelse. Flyget tar inte fågelvägen i dag. Bara rakare flygvägar genom EU skulle kunna ge bränslebesparingar på tio procent.

– Jag tycker att det är fel med en nationellt utformad flygskatt – flyget är med i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och ett globalt system är beslutat. Nationella regler är fel väg att gå. Det visar ocksåutvecklingen i Europa. Flygskatter blir kortlivade om de ens införs – det visar regeringens egen utredare. En införd flygskatt sker till priset av att vi inte får igång en produktion av miljövänliga bränslen. Den gör bara att det kommer att finnas ännu mindre resurser att investera  i produktionsledet. I till exempel Nederländerna varade skatten i tolv månader. Danmark avvecklade sin när passagerarna sökte sig till Sverige. I Norge finns i dag en flygskatt som slår så hårt att flyglinjer läggs ner. Och då brukar någon peka på landet med de högsta flygskatterna – Storbritannien – men nämner inte att Nordirland och Skottland avvecklar och sänker sina flygskatter. Minskat flygresande leder inte till en ökad användning av grönt bränsle. En verklig politik för grönt flyg måste lämna slagordsnivån och kräver nog offentlig inblandning på flera sätt, säger Maria Rankka.

– Om jag var politiker skulle jag fundera över rätt kombination av piska och morot för att få igång en storskalig produktion, för att i ett första steg ställa om det svenska inrikesflyget. Det säger branschen att man kan göra på 10–15 år, men det sker inte av sig självt. Prisskillnaden är fortfarande alldeles för stor. Det behövs tydliga spelregler för att lönsamt kunna investera i en tillverkningsanläggning. Sverige har skogsråvaran och mycket av forskningen på området är svensk. Det finns mycket kunnande, men vi får ändå inte igång produktionen. Jag tror dessvärre inte att det släpper av sig självt. Här måste vi tänka till.

– Att flyga och koppla samman platser har så många positiva effekter. Därför är det mycket viktigare att hitta ett hållbart sätt att göra det på istället för att döda själva resandet. Jag tror att en flygskatt kommer att leda till färre och sämre flygförbindelser. Det kan slå hårt på svensk konkurrenskraft. För tillfället följer Washington flygskattefrågan eftersom amerikanerna är oroade över att det kan påverka preclearance.

OM PRECLEARANCE
– Med amerikansk inresekontroll, US preclearance, blir Arlanda mer attraktivt. Det är därför synd om svenska staten inte är beredd att ta risken och börjar bygga för det redan  nu. Jag förstår att Swedavia, med de ägardirektiv som bolaget har, inte kan göra det på egen hand. Men regeringen har profilerat sig med preclearance och skulle kunna ge klartecken för investeringen och ha en annan syn på bolagets avkastningskrav. Nu kommer ett beslut först sommaren 2018, men lagen borde kunna träda i kraft vid halvårsskiftet. Om staten inte är beredd att säga till Swedavia att de kan sätta igång och bygga nu, betyder det att vi förlorar ett helt år i tid, understryker hon.

– Sverige och USA har redan skrivit under avtalet. Nu arbetar en utredning på att lösa återstående frågor. Sköter vi det här rätt kan Arlanda bli den första flygplatsen med amerikansk inresekontroll i den här omgången. Det är en stark konkurrensfördel. Preclearance är ett bra exempel på service som gör flygplatsen mer attraktiv och det är bra service gentemot passagerare och flygbolag som är det viktigaste för konkurrenskraften. Det betyder också att flygbolagen kan skapa nya linjer till Stockholm för att samla trafik till USA. Det innebär stora möjligheter för Arlanda och Sverige.

OM KAPACITETSBEHOVET
– Det som behövs nu är snabba och kraftfulla beslut om utbyggnaden av Arlandas kapacitet. Det gäller en fjärde rullbana. Även marktransporter och bättre kapacitet att ta emot stora flygplan måste fram. Detta ska planeras, beslutas och byggas. För att skapa långsiktighet och bättre möjlighet behövs på kort sikt att flygskatten stoppas, preclearance genomförs och helst också ett nytt avtal så att flygningar över Ryssland blir möjliga. Då kan vi inta bara ta höjd för ökat kapacitetsbehov utan också dra maximal nytta av Arlandas potential.

– En stad och region som Stockholm behöver två flygplatslägen, därför har jag har varit aktiv i debatten om Bromma flygplats. Ett argument som jag tycker är viktigt är att det behövs redundans i systemet. Bromma i sig har också möjliggjort konkurrens i flygbranschen. Sedan ligger flygplatsen där den ligger – varför förstöra en fungerande infrastruktur som dessutom ligger nära centrala Stockholm? Om du väl stänger får du aldrig en chans att öppna igen. Det var ett absolut historiskt misstag att stänga och ta bort Tullinge flygplats.

– Det är meningslöst att diskutera Brommas framtid nu. Bromma måste ticka på under överskådlig tid. När Arlanda är framtidssäkrat, då kan vi möjligtvis diskutera saken. Vem vet – då kanske den passar bra för drönare! Det är i alla fall bra att de orealistiska idéerna om att stänga Bromma innan avtalsperioden är slut nu tycks avförda från diskussionen.

SAMARBETEN OCH FINANSIERING
– Det kan säkert göras mer. Om man läser utredningen om flyg i Stockholmsregionen så blir det tydligt vilken undanskymd plats Arlanda har haft i svensk politik. Varför en så viktig  plats för Sverige och för hela Sveriges ekonomi har behandlats så, det kan man fundera över. Kastrup är väldigt framgångsrikt, det känner man ju också som passagerare, även om man bara byter flyg där. Flygplatsen har en privat huvudägare. Kanske kan Arlanda privatiseras och bli eget bolag, men den här styvmoderliga behandlingen kan inte få fortsätta, säger Maria Rankka.

– Jag har suttit i Trafikverkets styrelse och verket investerar i vägar och järnväg. Men när det gäller Arlanda skickar staten inte in några pengar. Alla investeringar görs med pengar som tjänats in. När man då i diskussioner säger att flyget inte bär sina kostnader jämför man äpplen och päron. Det vore en extremt stor välgärning om man kunde få det uträknat så att det blir jämförbart på ett annat sätt mellan transportslagen.

– Om man säger att flyget inte bär sina kostnader tittar man dessutom bara på skatteintäkterna, inte på att bolaget betalar infrastrukturen själv. Nu ska det in tolv miljarder kronor i Arlanda och Swedavia har en aggressiv investeringsplan, men ytterst är det resenärer och branschen som, tillsammans med hyresgäster och andra aktörer, betalar för utbyggnaden.

OM TIO ÅR
– Om tio år hoppas jag att det finns tillräcklig infrastruktur för så många starter och landningar som behövs, om det så är en fjärde och en femte bana som krävs. Men det kommer att ta mer än tio år att få det på plats, det  vore extremt snabbt att få till alla tillstånd och beslut och sedan byggt. Det senaste miljötillståndet tog ju nästan upp mot 20 år att få igenom. Men om tio år ska Arlanda anses vara en av de bästa flygplatserna att komma till.

2070
– 2070 är Arlanda också viktigt. Kanske åker vi Hyperloop då, men sett inom ramen för dagens paradigm, är flygplatsen ännu viktigare än i dag. Om det sedan blir en teknisk revolution som gör att vi åker med andra farkoster vet jag inte – även om det är långa ledtider är 2070 lite väl långt bort. Men vi kommer att behöva röra oss, tillgängligheten är minst lika viktig då som nu. Stråket Stockholm–Uppsala är självklart fullt urbant och bebyggt innan dess.

Maria Rankka

FÖDD: 1975 i Falun
YRKE: vd för Stockholms Handelskammare
AKTUELL MED: Styrelseledamot i Stockholmsmässan, Business Sweden och Pop House AB. Är även kolumnist i Svenska Dagbladet och medförfattare till boken Uppdrag Förändring (Lava 2016)
RESER: till Austin, Texas

Åker själv

– Till USA och Kuba, där jag var för ett tag sedan, blir det flyg förstås, men till Uppsala åker jag tåg. Jag bor i Vasastan och kan gå till kontoret. Vart jag ska och avståndet dit avgör. Inrikesflyget är väldigt effektivt om man räknar per passagerare och vi bor i ett glesbefolkat land med så stora avstånd. Många gånger är det mer miljömässigt fördelaktigt att flyga än att bygga järnväg. Därför brinner jag för frågan om biobränsle för flyget.

Resmål

– Kuba var intressant, men det räcker med en gång. Jag reser mycket, både i jobbet och privat, och jag gillar många olika ställen. I Sverige tycker jag om Luleå och Norrbotten, det är en häftig lands­ända. Jag är fascinerad av Mellanöstern, även om jag kanske inte åker dit privat. Och sen gillar jag Austin i Texas.

– Jag blev kär i Austin första gången jag var där. Det är otroligt trevliga människor där. Austin var en liten collegestad på sextiotalet, lite mindre än Stockholm, men den har varit USA:s snabbast växande stad under ett antal år. Där finns mycket livemusik, många techföretag, kreativa människor och ett väldigt, väldigt, vänligt och trevligt väder. Austin är cool.

PRECLEARANCE

US Preclearance innebär att resenärer till USA redan på Arlanda kan genomgå ame­rikansk inresekontroll. Det förenklar resandet och öppnar nya möjligheter, eftersom kontrollen innebär att ameri­kanska flygplatser som idag är inrikesflygplatser kan trafikeras direkt. 2016 tecknades ett bilateralt avtal mellan Sverige och USA och ett MoU mellan Swedavia och US Customs and Border Protection. Vid Arlanda planeras en särskild pre­clearanceanläggning vid Pir F som uppförs vid terminal 5.

HYPERLOOP – RÖRPOST I JÄTTEFORMAT

Hyperloop är som ett stort rörpostsystem med mycket lågt lufttryck. Genom röret skickas kapslar för passagerare och gods. Kapslarna går på magnetspår och eftersom luftmotståndet är lågt, kan de nå en hastighet på 1 200 kilometer i timmen. I Finland planeras nu för en 15 kilometer lång testbana mellan Åbo och Salo, första steget i en eventuell sträcka Åbo-Helsingfors, med möjlig fortsättning till Stockholm. Restiden mellan de båda huvudstäderna beräknas då till under en halvtimme. Att bygga en rörförbindelse skulle, enligt Hyperloop, kosta cirka 180 miljarder kronor. Andra intressenter uppges vara Indien, Nederländerna och Förenade Arabemiraten.

Andra intressanta artiklar