Gustav Hemming är centerpartistiskt miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd i Stockholms läns landsting. Från sitt rum i landstingshuset på Hantverkargatan, ett stenkast från stadshuset, har han ett finger med i spelet när det gäller många ärenden som rör Stockholmsregionens framtid – från kollektivtrafik till nya bostadsområden, hållbarhetsfrågor och förstås Stockholm Arlanda Airport. För Gustav Hemming är flyget en hjärtefråga.
Gustav Hemming tycker om att likna Stockholm vid en humla. Den flyger fast den inte borde kunna göra det, medan Stockholm egentligen är för litet för att vara så bra som det är.
– Vi är den snabbast växande storstadsregionen i Europa. Någonstans mellan 2030 och 2040 är vi tre miljoner invånare – nästan lika stora som Berlin. Och om vi räknar in Uppsala och Mälardalen i regionen går det ännu fortare att nå dit. Snart är Stockholm inte en liten storstad, utan en mellanstor storstad. Men det bygger på att vi har internationell tillgänglighet och då går det inte att överskatta Arlandas betydelse. En slagkraftig flygplats är helt central för utvecklingen!
– Stockholmsregionen har ett starkt näringsliv med många huvudkontor, en innovativ industri, framgångsrik forskning och en allt mer internationell befolkning. Vill vi ha ett globalt samhälle och vara en internationell och attraktiv stad, kan vi inte bortse från flygets betydelse. Samtidigt är det en utmaning. Klimatfrågan är en ödesfråga och vi kan inte blunda för flygets miljöpåverkan. Om någon region i Europa behöver flyget, är det Stockholm, därför gäller det att få till ett så klimateffektivt resande som möjligt. Men grunden får inte vara en fientlighet mot flyget. Grunden måste vara att de miljöproblem som följer med flyget ska lösas med teknikutveckling och planering, inte genom att begränsa en för Sverige och regionen extremt viktig tjänst. Vad händer om vi förstör förutsättningarna för social och ekonomisk hållbarhet? Det handlar istället om att hitta synergierna, säger Gustav Hemming.
– Vad vi från landstingets sida kan bidra med till Arlandas utveckling är att jobba konkret med tillgängligheten och se till att det finns bra och miljöeffektiv kollektivtrafik. Här finns det lågt hängande frukter ur miljöhänseende. Vi kan stå upp för behovet och kraven på bra flygförbindelser och vi kan tänka noggrant i vår regionplanering så att vi inte blir en begränsande faktor för Arlandas möjligheter att växa. Vi måste dessutom ha en glasklar lagstiftning som gör att enskilda intressen inte i efterhand kan komma med synpunkter på en för landet avgörande verksamhet.
OM TILLGÄNGLIGHET
– Det är viktigt att förtydliga svenska statens roll för tillgängligheten. Det betyder att avkastningskraven inte får vara sådana att vår viktigaste flygplats inte har medel att investera i utveckling som gör att den kan ta upp kampen med Kastrup och Helsingfors-Vanda. Den utbyggnad som nu påbörjats är positiv, men Arlanda ska ses som en nationell resurs där vinsten inte ligger i avgifter, utan i växande skatteintäkter från växande och framgångsrika företag. Staten skulle också behöva ge ett ännu tydligare uppdrag till myndigheter och verk att arbeta för ökad tillgänglighet. Kanske kan vi forma samarbeten som ger ett ökat underlag för direktflyg till exempelvis Asien?
OM FINANSIERING
– Om vi ska kunna stärka infrastrukturen runt Arlanda har de offentliga aktörerna ett ansvar. När det gäller tunnelbaneutbyggnaden har vi tecknat avtal med kommuner och med staten där delar av intäkterna från bostadsbyggandet kan styras till medfinansiering av tunnelbanan och andra tunga infrastrukturinsatser. På samma sätt skulle intäkterna som skapas genom fastighetsförädling av bostäder och kontor i Arlandas närområde kunna finansiera andra tillgänglighetsfrämjande insatser.
– Utvecklingen i Stockholmsregionen är inte bara en fråga för Stockholm. Jag är övertygad om att en stark huvudstad med bra tillgänglighet är en jättebra bas för hela Sveriges utveckling. En av anledningarna till att huvudkontoren för den svenska bas- och exportindustrin finns kvar i Sverige, är att Stockholm är en fungerande storstad. Tillväxten i Stockholm och tillväxten i Sverige sitter ihop i ett stort ekosystem.
ARLANDA OM TIO ÅR
– Då Brommas koncession går ut, år 2038, tror jag att det är Arlanda som har blivit den viktigaste flygplatsen. Det är problematiskt med bullermattor som hindrar bostadsbyggandet i attraktiva delar av regionen och då tror jag att det är bättre att istället samla flyget på en flygplats med bra tillgänglighet. Det betyder också att vi behöver börja planera för en fjärde bana och den utredning som genomfördes på regeringens uppdrag visar att det arbetet måste påbörjas i närtid för att vara klart i tid.
– Om tio år har Arlanda direktflyg till flera viktiga städer i Ostasien, en region som hela tiden växer i betydelse för oss. Vi har fått avtal som gör att vi har tillgång till preclearance, så att resenärer till USA kan passera den amerikanska säkerhetskontrollen redan på Arlanda. Arbetet med en ny bana, eller kanske till och med två nya startbanor, måste vara igång. Möjligheterna att resa kollektivt till flygplatsen har förbättrats, inte minst tack vare det nya fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala. Just den detaljen går lite väl långsamt just nu, tycker Gustav Hemming.
– Arlanda matchar också de bästa flygplatserna i världen när det gäller utbud och komfort. Idag är flygplatsen trevlig, men ligger efter både Kastrup och Helsingfors-Vanda när det gäller fräschhet och internationell känsla.
ARLANDA OM 50 ÅR
– Efter 2060 är vi kanske fyra miljoner i regionen och växer om Köpenhamn. Vi är inte en megastad som London eller Paris, utan har en perfekt storlek utan megastadens nackdelar vad gäller avstånd och trängsel. 2070 är Arlanda en ännu viktigare knutpunkt än idag och också ett viktigt skyltfönster – dessutom ett riktigt bra skyltfönster. Arlanda ska vara en plats där både de som kommer till oss och de som reser ut ska tycka att det är spännande och kul att vara. Om vi ska nå dit behövs visioner och stora grepp, det räcker inte med att lappa och laga bit för bit.
Gustav Hemming
FÖDD: 1972 i Skinnskatteberg
YRKE: Centerpartistisk politiker
AKTUELL MED: Miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd i Stockholms läns landsting
RESER: till Sydkorea och Seoul
När jag reser själv
– Jag tycker väldigt mycket om att åka tåg, därför väljer jag det när jag reser inom Sverige. Utomlands reser jag gärna med flyg. Jag har för när varande ingen bil, även om jag tog körkort 2011. När jag reser inom länet åker jag kollektivt, eller cyklar om det går. Jag bor vid Fridhemsplan och därifrån finns det också jättebra busstrafik. Senast jag flög inrikes var det till Kiruna, men då åkte jag faktiskt tåg ena sträckan för att kolla hur järnvägsnätet fungerar.
– För mig som är väldigt lång skulle jag uppskatta mer anpassningsbara säten på flyget. Istället för att behöva betala för Business Class, skulle jag vilja att det gick att köpa benutrymme per centimeter. Det vore bra!
Resmål
– Det finns många härliga städer, men allra roligast tycker jag att det är att få se nya platser. För en tid sedan var jag på en jobbresa till Seoul och fick en dag för mig själv. Jag tycker att Sydkorea och Seoul var både annor lunda och fantastiskt spännande, faktiskt mer spännande än Japan, så dit ska jag tillbaka. Och dit borde vi dessutom ha direktflyg från Arlanda.
